Sund och glad...grönsaksspad.?

Precis innan midsommar avslutade jag min tredje tvåveckors-detox. Första gången jag gjorde den var för två år sedan och det var då jag med sorg insåg att vetemjöl och komjölksprodukter tvunget behövde sättas på undantag för min del.

Den gången kändes det som om mina inälvor vände sig ut och in för att äntligen bli av med en massa...ja, skit, som legat och väntat på bättre tider och under tiden minimerat effekten av den näringsrika mat jag ändå fick i mig. Såhär två år efteråt kan jag konstatera att den förkylning som så länge jag kan minnas har dykt upp åtminstone varannan månad har lugnat ner sig ordentligt, och att jag nästan aldrig drar mig för att äta längre för att slippa må dåligt efteråt.

Man lär sig. Förra årets detox sade mig att jag var en bit på väg och och årets detox blev en bekräftelse på att jag faktiskt sköter mig hyfsat bra nuförtiden. Effekten blev inte alls lika omvälvande som första gången och jag väljer att tro att det är för att jag faktiskt inte "toxifierar" mig lika mycket längre. Klapp på axeln för det.

Egentligen skulle man ju kunna bli vegetarian av rent estetiska skäl.
Grönsaker och frukt är ju bra mycket snyggare än kött.

Väldokumenterat framsteg

Alltså, ibland går ju framsteg en förbi just av den anledningen att det är ett framsteg. Något man plötsligt kan göra utan att kräkas av rädsla eller utan att ens försöka undvika hela kräksituationen genom att säga nej.

Som att stå modell på nätet. Ursäkta mig, men HAHAHAHAHA!!! För inte alls länge sedan skulle jag när jag skrattat klart åt det absurda i idén ha blivit stel i lederna och lite kallsvettig bara av tanken. Och om sanningen ska fram försökte jag faktiskt slingra mig lite, men bara lite, och inte för att jag var rädd utan för att jag tänkte att om min kompis verkligen vill sälja uppsydda klänningar borde hon använda en modell som...ja, säljer.

Och så plötsligt står man där i en amatörpose framför sin fejköppenspis och resultatet landar till allmän beskådan på en webbsida som säljer rockabilly-kläder. Har ju inte direkt den där kurviga rockabilly-kroppen, inte indirekt heller, men faktiskt kan jag konstatera att sakernas tillstånd är som de är och inte skämmas för det. Framsteg som sagt, halleluja!

Bild Rasmus Gunnar, från Like a Lady.

Sådärja. Nu ska jag bara ta mod till mig och se på en intervju med yours truly, inspelad och så klart publicerad på webben sedan flera veckor. Men inte riktigt än...

Baby steps

Det är bra att utmana sig själv ibland. Prova nytt, utvidga sin bekvämlighetszon, göra livet större, rikare!

Den här våren har jag på träningssidan testat tre nya saker. Inga jättegrejer men varje gång man ställs inför något man inte vet hur man kommer att klara av tänjs gränserna ut. Först en ny typ av pass på Friskis&Svettis i form av MedelPuls, sedan klättring och igår ytterligare ett nytt pass på Friskis nämligen IntervallFlex.

Kan väl så här efteråt konstatera att det här med IntervallFlex blev en större utmaning fysiskt än mentalt. Jag har sådan träningsvärk idag att jag har jobbigt bara att sätta mig på toaletten...