Hur man väljer lycka

Jag har många gånger sett Maria Scherers bok Du är inte ensam i boklådornas hyllor men aldrig idats ens plocka upp den. Den kom ut första gången 2002 och tryckts i ett gäng upplagor så det är många andra som ids. Själv tycker jag att titeln andas mer religion än livsfilosofi och av någon anledning stör det mig, dessutom ger undertiteln "En läkebok för själen" mig mentala kräkningar och on top of that ogillar jag omslaget (som varje gång jag ser det dessutom påminner mig om min mellanstadielärare som numera är borgarråd för kristdemokraterna).

Men så när jag var hemma hos mina föräldrar under julhelgen stod den där igen, den här gången i deras bokhylla, så då var det liksom bara dags att åtminstone bläddra lite i den.

Och det visade sig - så klart - att det finns en god anledning till varför den sålt så bra. Den betar på ett lättläst och trevligt sätt av ett helt gäng av de saker som står att läsa i många andra självhjälpsböcker och på många fler sidor. Om att inte låta det som varit styra det som kan komma, om vikten att lära sig bemästra sina rädslor, om att inte förväxla attraktion och kärlek, om att tänka i plus istället för minus och om att känna sina gränser - bland annat. En god introduktion eller påminnare även om jag tyckte det kändes aningen mästrande ibland.

Ett av kapitlen behandlar något jag skrev om här för kort tid sedan, det om att välja lycka. Att fatta ett medvetet beslut om det valaet och att göra det om och om igen, istället för att lämna lyckans vara eller icke vara till något slags slump eller öde. Och om att också våga se att man ibland faktiskt står inför möjligheter till lycka men väjer undan istället för att våga ta dem.

Hur gör man då, när man väljer lycka? Receptet är ett jag känner igen från åh så många andra håll, "lycka är att vara tacksam". Att se på det man har och säga tack. Och varje gång du gör det, varje dag, varje stund, så väljer du att fokusera på det som är bra, och tanken styr känslan.