Det är märkligt vad man blir nervös för.
Idag började jag dagen med att stå i en panel om fyra personer och prata inför 60 personer om mitt jobb. På ett podium. Med mikrofon. Det var tur att jag såg på en tidigare talare att man ska hålla mikrofonen mot hakan för annars hade käkarna skallrat av nervositeten. Jag tror jag tryckte så hårt att jag fick märken efter den! Det hela avslutades med att jag filmades under en kort intervju. Jag var så nervös att frukosten höll på att komma upp i halsen på mig.
Senare under dagen var jag till en naprapat för första gången i mitt liv. Och när jag stod där, bakom lätt tonade rutor mot korridoren, iklädd endast omatchad bh och trosor, med semihåriga ben och oklippta tånaglar inför två män i min egen ålder, naprapaten och hans elev, så kunde jag inte ens känna mig lite grann obekväm. Det var liksom mer komiskt hela situationen.
Jag fattar inte hur det kommer sig att jag blir så nervös i en situation där jag egentligen har riktigt bra koll och inte är ett dugg självmedveten i en situation där jag är helt underkastad någon annans expertis. Är det för att jag slipper ta ansvar?
I vilket fall är det skönt att det är över. Tills de skickar ut ett nyhetsbrev med länk till den där filmsnutten. Huga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar