Vet du varför du går upp på morgonen?

Via ett tips på Lyckobloggen hittade jag ett TEDtalk som redovisar resultat från en studie av hur människor lever i de områden där det finns högst andel hundraåringar – hundraåringar med ett aktivt liv.

En av de saker man kom fram till att de hade gemensamt var att de vet varför de går upp på morgonen. I Japan finns ett ord för det här begreppe,t reason-to-get-up-in-the-morning. När man i en enkät frågade hundraåringarna vad deras anledning var kunde det svara direkt. Det kunde handla om att varje dag vilja bidra till familjens försörjning, bli bättre på en kampsport, umgås med sitt barnbarnbarns barn.

Sannerligen tänkvärt. Jag har många morgnar ställt mig frågan om varför jag ska bry mig om att gå upp utan att kunna ge mig själv ett motiverande svar. Jag menar inte att jag hellre skulle dö, jag menar bara att jag inte vet varför jag lever. Jag tror inte att det finns någon mening med att just jag lever och därför är jag fri att hitta på min egen anledning – precis som dessa hundraåriga japaner verkar göra. Att sätta ord på det, om det så bara är att man tycker om att äta frukost, skulle förmodligen göra att hela dagen kändes mer meningsfull.

Andra saker som dessa människor har gemensamt är:

De rör sig i vardagen – ska de vispa ägg så gör de det manuellt, man går mycket, arbetar i sin trädgård, gör val som motiverar dem att röra på sig. Och, om de någon gång skulle träna så gör de sådant de verkligen tycker om.

De har regelbundna pauser som minskar stressnivån – det kan handla om att man som adventisterna varje vecka ägnar ett helt dygn åt att ta hand om sina nära och vara ute i naturen, oavsett hur mycket man har att göra på jobbet eller hur stökigt det är hemma. Man samtalar, ber, promenerar, sådant som ger avslappning för både kropp och själ.

De har en vokabulär som omfattar mening – som japanerna med sitt ord för reason-to-get-up-in-the-morning. Och, de vet varför.

De äter bra mat och lagom mycket mat – inte för att de inte har tillgång till kött, fett och mycket mat, utan för att de aktivt tänker på att äta bra och inte äta för mycket.

Socialt sammanhang/kontakt – man föds in i ett socialt sammanhang där alla generationer tar hand om varandra. Man sätter sina närmsta först och umgås med människor som också lever hälsosamt. På samma sätt som man påverkas negativt av negativa människor ökar risken för ohälsa om de personer man umgås med lever ohälsosamt – och tvärtom!

Äsch för sjutton, se klippet så blir du visare.