Häromdagen var jag vuxen. Tog tjuren vid hornen. Valde den korta vägen. Pratade klarspråk.
Jag pratade relation med en man jag är relaterad till. För det är ju fel. På något sätt.
Och han tog min hand. Och satte mig i sitt knä. Och höll om mig när jag grät. Och sade, jag försvinner inte om du inte vill det.
Varför lämnar jag det här? För att det är fel? Vaddå fel!? För att det är fel.
Fan också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar