Ett område som ofta blir utsatt för förbättring är den egna kroppen. Så är det även för mig. Varje gång jag har svårt att få på mig byxorna skickar det en signal till mig om att jag inte tränar ordentligt, för precis så är det. Det finns många anledningar till att träna och själv tänker jag ofta att det är ren överlevnadsinstinkt. Men, finns det också ett helt annat motiv som är speciellt just för vår tid?
När jag började gå på Friskis & Svettis för snart tio år sedan var det väldigt sällan man såg en man på gympapassen. Numera är det säkert hälften män som gympar på vissa pass. Det kan säkert ha flera orsaker, men jag tycker också att jag noterar att det är mer sällan man ser män i 40-årsåldern med ölmage. Nu bor jag i Stockholm och jag vet att det inte är särskilt representativt för resten av landet, och en sak som verkligen är speciellt med Stockholm är den stora andelen singlar bland både män och kvinnor. Oviljan att betrakta sig själv som medelålders trots att man faktiskt är det i år räknat verkar få både män och kvinnor att klä sig ungt, men kan det också vara så att detta liksom träningen har att göra just med den "kärleksmarknad" som finns här? I så fall är mäns träningsvanor väldigt intressanta!
Anledningen till att jag undrar grundar sig i en diskussion vi förde i går i min bokcirkel. Jag älsar den där bokcirkeln för att våra diskussioner ofta tråcklar sig ur boken och in i krig, kärlek, genusfrågor, kungahus, svenskhet eller vad nu bokens tema kan vara! Den här gången var det dags för Liv Strömqvists bok Prins Charles känsla och vi kom att diskutera tvåsamhet. Liv redogör bland annat för en teori som säger att på 1800-talet när kvinnan var helt utelämnad mannen och inte själv hade möjlighet till egen försörjning - i vissa samhällsklasser får man väl tillägga - var kvinnans enda handelsvara den egna sexualiteten. Det var därför man var så pryd. Man ville inte ge bort det minsta gratis utan var beroende av att mannen ville gifta sig med en och därmed försörja en, enbart för att de ville åt den kvinnliga kroppen.
I det västerländska samhället idag är varken mannen eller kvinnan längre beroende ekonomiskt av den andra parten. Män kan alltså inte välja och vraka utan spelar på samma plan som kvinnorna. Det här ställer så klart en del krav. En av bokcirkelmedlemmarna berättade om en studie som sade att när äldre kvinnor blir singlar vill de gärna hitta tillbaka till tvåsamheten men de vill helst inte bo tillsammans för att slippa risken att bli en vårdare och dessutom söker man en man som är sund. Frisk och vältränad, som tänker på sin hälsa.
Marknaden för manliga skönhetsprodukter växer och skönhetsoperationer bland män blir allt vanligare. Handlar det, liksom den myckna träningen, om att behålla sin ungdomliga fysik inte bara för sin egen överlevnads skull utan även för att bevara sitt värde på den bistra singelmarknaden? Precis som kvinnor har gjort i långa tider?
Kollegor - som lever i relationer - har skrattat när jag påstått att träning har med marknadsvärde att göra, men självklart har det det. Inte bara på singelmarknaden utan även på arbetsmarknaden. Flera studier har ju visat att personer som ser bra och hälsosamma ut har större chans i karriären än fula och finniga. Så är det bara. Jag kan bara känna en viss tillfredsställelse vid tanken på att villkoren för män och kvinnor åtminstone på kärleksmarknaden börjar bli lite mer jämställd:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar